Är överbefolkning vår tids stora problem?

Vi är många (människor) på den här planeten – fler än någonsin tidigare. Det är vi alla överens om. Antagligen är också de flesta överens om att människan i större grad än någonsin tidigare formar och påverkar den miljö hon lever och verkar i. Det är lätt att få föreställningen att vi är alldeles för många för vårt eget bästa i samband med debatter om klimathot och oljeresurser. Och kanske är det också så att vi uppnåt eller är påväg att uppnå en peak. Men är det ett problem i så fall? Finns här inte så det räcker till alla?

Kanske vill de här föreställningarna om att det ändå är kört helt enkelt få oss att hålla fast vid illusionen om att det inte går att leva på ett annat sätt eftersom det gynnar en liten, men ack så mäktig, del av vår befolkning. Om man googlar på energiförbrukning får man upp ett intressant diagram där man kan undersöka hur olika länder förbrukar olja per capita och göra jämförelser mellan olika länder. Att USA och Kanada tillsammans med länder som Bahrain toppar den här listan är antagligen inte speciellt förvånande. Att Sverige förbrukade nästan 2 ton mer per capita 2007 än grannlandet Danmark kanske däremot får dig att höja en smula på ögonbrynen. Kanske trodde du inte heller att vi konsumerar mer olja per invånare än t.ex Tyskland eller Italien. Det finns förstås orsaker till detta. Det kalla klimatet och långa transportsträckor gör att vi i högre grad är beroende av olja i Sverige än i många andra länder. Så med den förklaringen kanske vi kan luta oss tillbaka och fortsätta leva våra bekväma liv? Eller?

Problemet är inte att vi är för många på den här planeten inte heller att vi lever längre och friskare liv. Se Hans Roslings film om befolkningsökning så förstår du varför. Ser vi tillbaka på mänsklighetens historia är snarare befolkningstillväxten och längre liv en tillgång för vår vällevnad.  Ju fler vi är och desto mer vi samarbetar har historiskt sätt inneburit en evolution och utveckling av astronomiska mått. Jag hör ganska ofta ett argument till varför man inte engagerar sig i frågor som rör vår framtid, miljöfrågor och rättvisa och det är ett argument som inte på långa vägar håller. Det är resonemanget att ”ingen annan bryr sig så då gör inte jag det heller”. Tyvärr är det här en inställning som råder överallt och kanske framförallt bland eliten av makthavare i samhället där man har störst incitament att behålla skygglapparna på. LO presenterar idag en rapport där siffror får tala sitt tydliga språk vad gäller den här naiva inställningen. Så var snäll och anamma den inte du också – tillsammans kan vi ändra de här siffrorna – för vi är många som vill åt ett annat håll. I en rapport som Naturvårdsverket presenterade redan 2005 kan man t.ex läsa följande glädjande påstående:

En undersökning har visat att majoriteten av européerna (nästan två tredjedelar av dem som svarade) tycker att det är viktigare att värna om miljön än att upprätthålla konkurrenskraften.

Påståendet grundar sig på en undersökning som gjordes av EEA och som presenterades samma år. Så vi är många som brinner för de här frågorna på gräsrotsnivå och vi gör redan en stor skillnad för allas vår framtid. Vi brottas med svåra och utmanande frågor och vi stoppar inte huvudet i sanden och litar på att våra politiker kommer att lösa allt åt oss utan vi gör vad vi kan i våra egna små liv. En svår fråga är som sagt den om jordens resurser i vi når kanske satus quo för den materiella expansionen vid 9 miljarder människor eftersom jorden trots allt inte har obegränsade resurser. Men är det i sig i så fall ett problem?

Tillgångarna kanske blir knappa inom vår eller våra barns livstid, men så länge det finns mat åt alla och vi kan förvänta oss friska, långa liv så är det ju faktiskt inget problem. Problemet är snarare en rättvisefråga. En fråga om vilka rättigheter och vilket ansvar som följer med egenskapen ”att vara människa”. I Sverige och många andra väl utvecklade länder ser vi det som en rättighet, inte bara att leva långa, friska liv utan också att ohämmat kunna konsumera det vi har råd till.  Och det är väl här någonstans det skaver. Vad har vi råd till i en värld med 9 miljarder människor? Varsin bil? Lyxiga villor? Långa resor jorden runt? Kanske. Fast kanske ändå inte om vi vill ha en rättvis värld. I en rättvis värld får vi faktiskt lov att bidra med det vi kan, samsas och dela med oss om livet för dig, mig och alla andra jordmedborgare ska bli drägligt. Så problemet är inte ATT så många lever utan HUR så många lever.

Annonser

Om annaregnbage

Anna Regnbåge vill sprida ljus och kärlek i världen!
Det här inlägget postades i Hållbar samhällsutveckling, Miljö och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s